Lady Stalker

Jag kommer ju aldrig i säng. Precis som Alfons Åberg så "ska jag bara". Kolla mejlen, barnens gympapåsar, matsäck för morgondagen, tömma torktumlaren ... och så kolla mejlen en sista gång. Varför är man som piggast halv elva och som tröttast när man vaknar i vargtimmen och brottas med de stora livsfrågorna? (Läs: är torktumlaren verkligen tömd?)

I dag vaknade jag och maken i arla morgonstunden av ett ihärdigt "plåtslammer" och gälla gnisslanden. Hjälp! Inbrott?! Fram med älgstudsaren och brödkaveln! En smygande räd till Det Stora Husets nedre regioner gav förklaringen: Där satt Sjuåringen och spelade hockeyspel! Det var ju så tråkigt att sova.

Nu ska jag själv sova. Strax. Ska bara kolla mejlen.

Här hemma har Femåringen blivit Sexåringen. Detta måste förstås firas med ljus i tårta, sång och glam. Problemet är bara att han inte tycker om tårta, däremot glass. "Hört talas om glasstårta?" påpekade en väninna diskret. Jo, hm, det låter bekant. Men så enkelt är det inte heller. Jubilaren ställer sig även skeptisk till denna anrättning. Kanske beror det på den hemska efterleden i ordet?

Hur som helst, fiffiga mamman gjorde nu följande: På ett vackert uppläggningsfat lassades vanlig vaniljglass upp. Så lite kakor runt om till dekoration (man har väl jobbat i restaurangkök), maränger, bananskivor och sex ljus! Voila! En ... hm ... glasstårta ...

Sexåringen pillade nu utan prut bort kakorna (!), marängerna (!) och ljusen (förståeligt) och glufsade glatt i sig vaniljglassen. Bananskivorna fick också slinka med. Slutsats: Alla blev nöjda, både fiffiga mamman, pappan, Tioåringen och Sjuåringen. Den sistnämnda ville dock hellre ha yoghurt, och fiffiga mamman plockade stillsamt fram lite alternativ även till sig själv på grund av allergi. Tioåringen och pappan åt dock allt, utom ljusen.

Någon som för övrigt minns tv-serien "Tårtan"? För mig är den kult. Kika här: http://www.labyrint.nu/text.asp?id=3633

PS. Ja, jag VET: man kan göra tårtor även för allergiker, men på grund av ditten, datten, dutten, noll planering och sen ankomst från Den Stora Staden så bidde det inte så.

Picture this: Du är en (desperate?) housewife år 1941. Din make har tilldelat dig en hushållskassa att disponera på bästa sätt. Vad gör du? Jo, konsulterar verket "Hushållets rationalisering" förstås! (Författare: Ida Malmström, ordförande i Malmö Husmoderförening.)

Några citat ur denna oundgängliga bibel:

• "W.C.-skålen skötes bäst med långskaftad borste och sodalut, och denna behandling bör den få dagligen."
• "När det gäller längre bortavaro från hemmet under sommarvistelse på landet t.ex. är det synnerligen viktigt att de stoppade möblerna och textilierna noga skyddas mot mal. / - - -/ Det är förnuftigt att ta ner alla tjocka gardiner, bonader och draperier av ylle, piska och lufta dem och låta dem rikigt genomstrålas av solen och därefter slå in dem."
• "I många hem äro utan tvivel böckerna den värdefullaste delen av det fasta bohaget. Ofta nog är det husets herre, som är bokälskaren och vaktar boksamlingen som sin ögonsten, och sköter husets kvinnor denna del av hemmets inredning med nonchalans och slarv, dömer han gärna allt husligt arbete därefter. / --- / Nåja, detta är som allting annat här i världen relativt, och nog finns det kvinnor och barn, som i böckerna på "pappas" bokhylla , finna sina bästa vänner och där förskaffa sig de "eviga följeslagare", som hjälpa dem uthärda det hårda och svåra livets alla prövningar".

Hjälp, JämO -- var är du? Detta är blott 65 år sedan.

Hushållets rationalisering år 2006: Köp hämtmat på en italiensk delikatesskrog, skit (!) i toaletten och läs något ur den digra boksamling, av vilken du själv inhandlat 75 procent, för att uthärda det lätta och ljuva livets alla prövningar.

Eftersom jag bor i Den Lilla Staden och jobbar i Den Stora Staden, måste jag några dagar i veckan färdas med tåg. Detta färdmedel är inte helt fritt från förseningar, trassel och andra upplevelser.

I morse började dagen med att cykelkedjan hoppade av ... Jag parkerade cykeln i all hast, tränade marathon den sista biten till stationen och tvingades vila under den kommande tiominutersförseningen. Väl framme i Den Stora Staden var det köööö in till stationen. Oftast sägs denna köööö bero på att det finns för lite spååår! Just i dag! Aha! Försvinner denna brist månne från en dag till en annan?

När man slutligen är framme vidtar kryssning genoom folkhavet till der (Den, die? Hur var det nu med den tyska grammatiken? *Rabblar några ramsor*) U-bahn. Ny köööö till spärrar, trängas lite mer - och så, yippie, framme! Det krävs tåga på tåg ...

Lyckligtvis blir detta scenario inte verklighet varje dag.

Nu är det kväll i Det Stora Huset i Den Lilla Staden och friden sänker sig. Glömda är köer och tysk grammatik. Godnatt!

Perimärstartade bloggen i går och inom kort lyste ERROR genom hela cyperspace! Inte bra ...

Funkar det nu månntro? I så fall kör vi en repris:

Detta är ett historiskt ögonblick: starten för Lady Stalker's blogg. Här ska jag stöta och blöta smått och stort, förfasas och förundras. Och inte minst: diskutera med er som kommenterar!

Väl mött!