Sommarjobb del 2: The American Tourists
Sommaren 1985 var det dags för nytt sommarjobb: hotellreceptionist.
Förväntansfull åkte jag till huvudstaden och infann mig på intervju på Scandic Hotell i Kungens Kurva. Lite mer skinn på näsan hade jag nu, efter jobbet på The Restaurant from Hell.
"Har du jobbat i reception förr" frågade hotellchefen.
"Nix. Men jag kan lära mig. Och jag lär mig fort" svarade nu mitt 21-åriga jag.
Jag fick jobbet! Iklädd marinblå kjol, pumps och vit skjorta tog jag leende emot gäster som om jag aldrig gjort annat. Och nu fick jag tala engelska, tyska och franska på löpande band.
Hotellet höll precis på att datoriseras när jag anlände. Den gamla telefonväxeln med tusen sladdar ersattes av en telefonlur -- magi!
Under sommaren anlände busslaster med amerikaner som var på "Scandinavian Tour" -- sitt livs resa. Blåhåriga och prydda med hornbågade glasögon trängdes de kring receptionen med allt annat än intelligenta frågor.
"Are these stamps air mail?" var en vanlig fråga. (Nej, vykorten transporteras med tåg till USA, alternativt ångbåt ...)
"Where are the elevators?" var en annan vanlig fråga. När man pekade på de fullt synliga hissarna fick man kommentaren: "Oh, I thought those where telehphone boxes". (Javisst, man åker upp och ner när man ringer.)
Höjdarminnet är detta: En man och hustru ska köpa vykort (vad annars?) och kvinnan frågar:
"Can I mail this here in Norway?"
Mannen knuffar henne diskret i sidan och väser:
"You stupid! Don´t you know that we´re in Switzerland?!"