Lady Stalker

Tidigt 80-tal (vad annars i mina betraktelser?) och det är fullkomligt, sanslöst ute att vara vit! Ve den som visar sig i mintgrön urringad tröja, utan en sejour i "kärringgrillen".

Jag är en av pionjärerna. Men samtidigt skäms jag lite, så jag solar i hemlighet. En gång i veckan försvinner jag mystiskt för att steka mig på bägge sidor i något som liknar ett våffeljärn.

Här gäller vissa ritualer:

Grundkurs:

1. Spraya grillen med rengöringsmedel för att avlägsna tidigare grillares svett.

2. Ta med någon häftig musik på kassettband, förslagsvis Simple Minds, Ryan Paris eller Depeche Mode. (Ni som är födda 1986 eller senare kan sluta läsa här eller be mamma och pappa förklara.)

3. Sänk ner locket (klaustrofobiska göre sig icke besvär) och sätt på de små skyddsglasögonen. (Varning: Användandet av dylika ger en pandaliknande look; det är dock smällar man får ta.)

4. Efter halva tiden bör lämpligen armarna lyftas ovanför axelhöjd i horisontalläge, för att undvika den hemska effekten av vita armhålor.

5. För att undvika den vita fläcken "at the beginning of your behind" kan bikinitrosor användas (om du omnämner dig själv som en "hon").

6. Efter avslutat grillande bör solsängen sprayas med rengöringsmedel.

7. Duscha och smörj in dig med någon after-sun-lotion (svensk översättning: efter-sol-kräm).

Fortsättningskurs:

8. Dra på den mintgröna tröjan -- och ja: v-ringningen ska vara på ryggen!

9. Spraya luggen så de översta stråna pekar mot stjärnorna.

10. Placera gigantiska örhängen av plast i örsnibbarna och måla ögonlocken i någon skrikig färg -- varför inte turkos?

11. Kvarstår fortfarande vita ställen på kroppen kan dessa döljas med brunkräm eller kastanjevatten.

12. Bege dig till närmare disco och shejka loss till musiken du nyligen avnjöt på kassettbandet.

Enjoy!

Om jag kunde resa i tiden, om jag kunde träffa mig själv som 25-åring igen ... Vad skulle jag berätta för mig då? Vad önskar jag att jag vetat?

Det finns en artikelserie med ovannämnda rubrik i en så kallad damtidning. Att de kommer att kalla mig för intervju, ligger nog inte helt nära till hands, så jag tar saken i egna händer, precis som After Dark. ;-)

Livet varar inte för evigt

När jag var 25 hade jag inte så mycket framtidsplaner. Livet bara rullade på. Barn? Nja, i ett annat liv kanske. Drömvilla med tjusig inredning? Äh, en liten lägenhet med ljusblå fjädrar i vas duger väl bra. Satsa på träning och hälsa? Hallå, jag hörde inte. Var är chipspåsen och vinet? Mer grädde i såsen, för tusan!

Jorden går inte under om man ryter till

När jag var 25 var jag på en anställningsintervju där arbetsgivaren kom en halvtimme för sent (!). Lokalen han bokat visade sig vara upptagen, så vi fick byta. Två gånger. Han bad inte om ursäkt, han var spydig och fräck. Jag tog tillbaka min jobbansökan men svarade fegt på hans fråga varför: "Nej, det kändes inte rätt". Jag skulle ha svarat: "Därför att jag aldrig skulle kunna jobba med en så arrogant och nonchalant skitstövel. Punkt!"

Gör det eller släpp det

Okej, vissa drömmar fanns där när jag var 25. Men varför bara prata om dem? Gör det eller släpp det! I dag går jag mina promenader i ur och skur. Jag lyfter skrot på gymmet för det får mig att må bra och jag stjäl varje liten stund för att ladda batterierna. Livet pågår NU.

Att sova till klockan åtta är sovmorgon

Kära 25-åring: Att sova till åtta är sovmorgon. Att sova till tolv på dagen existerar inte i din framtid. Även som 40-plussare kommer du att väckas av livliga telningar vid sextiden, helg som vardag.

Rå fisk är jättegott

Fisk är inte bara djupfrysta panerade pinnar. När jag var kring 25 blev jag bjuden på min första sushi. Jag mådde illa i flera år efteråt ... Föga anade jag att denna rätt i framtiden skulle bli -- ett begär!

Man klarar sig utan MTV

När MTV var nytt hängde jag vid tv:n som en fluga i en godispåse. VHS-högen växte sig kämpahög med musikvideos (ja, detta utspelade sig på den tiden, då Språknämnden fortfarande inte beslutat om pluraländelsen "video-r"), och jag tävlade (!) med sambon om vem som kunde få de häftigaste och nyaste låtarna. I dag: MTV -- finns det fortfarande? Finns tv? Trots 23 kanaler är det få gånger den slås på. Om man inte är sjuk eller nåt.

Kaffe är också gott

Kaffe intogs som ett nödvändigt ont i mitt 25-åriga liv. Det var koffeinet jag ville åt, och som student ersatte jag det ibland med dylika tabletter ... Kanske skulle någon berättat för mig om den fluffiga caffelatte som hägrade i framtiden?

Fyrtio är inte gammalt

Som 25-åring såg man 35-åringar som lastgamla. Vid 40 var gravens rand nära ... Om någon i dag kommer och andas 30-årskris, så slår jag ihjäl vederbörande.

Och nu lyfter jag min 40-plussiga (vältränade) rumpa från skrivbordsstolen för att inmundiga en somrig drink.

Mitt liv varar inte för evigt, jag har rutit till, gjort det i stället för släppt det, sovit till halv åtta (nästan sovmorgon!), skippat MTV och druckit kaffe.

Det enda jag saknar är sushi. Det finns (ännu) inte i Den Lilla Staden -- men what the heck! Tomorrow is another day!

Godnatt!