Blogg gratis Logga in

Lady Stalker

29 Jun, 2007


Mitt liv som skådespelare

Tangentbordsknatter — Skrivet av LadyStalker @ 29 Juni, 2007 19:08

Dramaten vet inte vad de har missat. Inte Hollywood, inte Spielberg. Inte jag heller faktiskt ...

Det handlar om mitt liv som skådespelare. Och det började så snart jag kunde tala. Jag och lillasyrran ritade kulisser för brinnande livet på stora tidningsrullar från stadens lokaltidning. (Det gäller att ha en pappa med kontakter.) Sedan fick våra föräldrar komma på premiär, med veckopeng som inträde. Oftast framfördes föreställningen som improvisation, men det hände att vi (läs: jag) skrev manus som vi sedan lärde utantill. Det ska dock medges att kvaliteten på dessa pjäser var något lägre: All energi gick åt till att memorera replikerna.

Kokosbollar och applåder

I gymnasiet blev det mera allvar: Jag spelade huvudrollen som Nobban i en pjäs av Astrid Lindgren. I uppgiften ingick att trycka i sig två kokosbollar på scenen. Fuskrekvisita? Nope. Jag bangade knappast, som ni säkert förstår.

Fler gymnasiepjäser följde. Ingmar, var fanns du? Steven? Såg ni inte platserna jag reserverat åt er längst fram? Nå, jag fick nöja mig med bifallet från mina skolkamrater och dessas anhöriga. Gott så.

Riktig teater

Som 29-åring stod jag inför det verkliga eldprovet: En riktig stor uppsättning som sedermera rescenserades i DN och fick lysande recensioner: Den goda människan i Sezuan, i Enskedespelets tappning.

Vilken roll jag hade? Ja, det är en historia för sig. Detta var en uppsättning i tält i en stor park, med amatörer och proffs blandat. Regissören jobbade mycket med masscener där det stora kollektivet fick utföra danser och sånger.

Jag har aldrig varit mycket för detta med kollektiv. Jag ville ha en roll och jag ville synas! Jaha, då får man se till att det blir så. Målmedveten när det verkligen gäller -- det är Lady S i ett nötskal. Under de första dramaträffarna var det inga repetitioner. Då övade vi bara på att uttrycka oss och göra röstövningar. Jag insåg ganska snart att här gällde det att märkas om det skulle "bli några barn gjorda". Jag tog i för kung och fosterland i teaterövnigarna, lade ner min själ i inlevelsen ... och: voìla! När det var dags för rollbesättning stirrade hundratals ögon mot regissören i spänd förväntan. Nå???

Hänger du med?

Den kvinnliga huvudrollen gick till ett proffs, den manliga likaså. Merparten stannade kvar i kollektivet. Men jag ... åh ... jag och några till fick biroller! Med åtminstone ett tjugotal repliker, varav en lång monolog! Jag skulle ikläda mig rollen som en av de tre systrarna som var ... eh ... prostituerad. En av kärnreplikerna var: "Hänger du med?" (Han hängde inte med.)

Nu vidtog timmar, dagar, månader av repetitioner. Det var blött, kallt, regnigt; vi satt i timmar och väntade på att just våra scener skulle "läggas" ... Glamouren lyste totalt med sin frånvaro. Jag nästan grät mig till sömns av trötthet.

Påskkärring på moppe

De flesta var antingen i 40-årsåldern eller också "twentysomething". Jag var i princip den enda som var mitt emellan, och en av de få som inte bodde granne med tältet. I avsaknad av körkort och kommunala förbindelser återstod bara ett alternativ: Skaffa moppe.

Sagt och gjort: Som 29-åring äntrade jag en Vespa Superbravo med störtkruka och ilade till och från teatern. Ibland iförd horsminkning, vilket föranledde rop från förbipasserande: "Är det påsk eller?".

Men succé gjorde vi.

Dramaten trots allt

Och nu glömde jag en viktig merit i mitt liv som skådespelare: Jag har faktiskt varit i hyfsad närkontakt med Dramaten: Jag har pryat där. Morsat på Lena Nyman och Ingvar Kjellson. Frotterat mig med Jarl Kulle och kompani. Till och med fastnat i hissen med en del av dem.

Du som var så bra

Men högst smäller nog telefonsamtalet från Lennart R Svensson, som också var med i Den goda människan: "Ja, hej, det var ju du som var så bra i Enskedespelet ... kan inte du komma och uppträda och sjunga nåt till exempel?" (Syftandes på föreningens teaterkvällar.)

Hm ... tyvärr ... där satte självförtroendet stopp. Nu bidar jag min tid tills jag slår igenom som författare -- och nöjer mig med att vila på gamla lagrar.




Kommentarer

  1. Tjena Lady Stalker

    Jag svarar på din kommentar om Conan och Tarja hehe.. Jag letade upp ett par filmer om Conan O´Brien och Tarja Halonen, dom har faktiskt träffasts hehe..

    Se kommentaren på http://jaris.bloggsite.se/archives/3/200703

    Skrivet av Jari — 29 Jun 2007, 21:58

  2. Svar på kommentar på min blogg;

    Absolut! Jag gillar Star Trek också, speciellt Voyager. Star Trek är aningen mer filosofiskt av och till, vilket jag gillar. Så man får ifrågasätta de existentiella villkor vi tar för givna. ;-)

    Skrivet av Pethra — 29 Jun 2007, 22:00

  3. Men jösses gumman! Det är nog bäst att jag pejlar vad ett årskort på Dramaten kostar så att jag är förberedd ;)

    Skrivet av Christina — 30 Jun 2007, 09:38

  4. Men. Du och jag har båda två pryat på Dramaten. OCH fastnat i hissen där! Sigge Fürst nöp mig i näsan en gång. Ljuvligt.

    Skrivet av Lotten Bergman — 30 Jun 2007, 13:29

  5. Jari: Inressant! Ja, lika barn leker bäst heter det ju ... ;-)

    Pethra: Håller helt med. Kanske ska man börja engagera sig i Stargate nu då? Numera när man har 23 tv-kanaler (eller nåt sånt).

    Christina: Ja, det är bäst att du passar på. Årskorten kommer att ta slut! ;-)

    Lotten: Detta kvalificerar oss för klara platser i Föreningen för Fåniga Meriter. Men du vinner nog, för du har ju haft hunken Skarsgård junior i knäet -- var det inte så?

    Skrivet av Lady Stalker — 30 Jun 2007, 15:27

  6. Woaw° Jag blir alltid impad av kulturella meriter! Så du har lagt teatrandet på hyllan då eller är du med i någon liten teatergrupp i nya staden?
    Kan du inte sätta upp en nyårsrevy-självskriven förstås...
    (Ja, när romanen är utgiven då förstås!)

    Skrivet av Persilja — 01 Jul 2007, 14:04

  7. Persilja: Tack! Nej, tyvärr är skådespelandet numera lagt på hyllan. Eller jag kanske ska säga att det ligger i träda? Teater kräver så oerhört mycket tid. Kanske går jag med i någon teatergrupp igen när barnen är större.

    Dock kan jag stå till tjänst med lite dialektimitationer och Lena Ph-dans med mikronfonstativ ... ;-)

    Skrivet av Lady Stalker — 01 Jul 2007, 18:46

  8. Du får mig alltid att le o skratta även om jag är som mest nere... som idag

    Är det stativdansen jag får se i morgon!!! Förväntningarna är enorma inför morgondagen...

    Du är supergo min Ladyvän...

    Kramar

    Skrivet av Dubbleörnen — 01 Jul 2007, 22:09

  9. Dubbelörnen: Dito! :-) Kramar i massor! Jag mejlar dig om måndagen.

    Skrivet av Lady Stalker — 02 Jul 2007, 08:45

  10. Förstår inte varför du inte får upp någon commentruta...hmmm. Har ju fått kommentarer fr andra. Jag har visserligen ställt om min kommentar till att jag granskar innan publ, men det vet du väl om... Testa igen...

    Njut i stugan!
    Kramar

    Skrivet av Dubbelörnen — 04 Jul 2007, 18:28

  11. Hej min vän!
    Jag har BYTT, helt om, ändrat rubbet … uppdatera ev länkar och rss … och kom tillbaka till mig och ”treflickor”
    http://treflickor.squarespace.com
    Hälsn tidigare ”solusfemina” :)

    Skrivet av Christina — 17 Jul 2007, 20:18

  12. Tack för info Christina! Jag har semestrat från bloggandet ett tag, men nu ska det tas igen ...

    Skrivet av Lady Stalker — 17 Jul 2007, 21:25

Lägg till en kommentar




 authimage




Powered by pLog