Blogg gratis Logga in

Lady Stalker

04 Sep, 2007


Astrid Lindgren i mitt hjärta

Tangentbordsknatter — Skrivet av LadyStalker @ 04 September, 2007 21:19

Världens bästa författare fick aldrig Nobelpriset. Hon hamnde inte bland De Aderton. Men hon tog plats i miljontals hjärtan hos miljontals barn ... över hela världen.

Det är stort.

Mio min Mio

Jag minns Landet i fjärran, Mio och hans fader konungen. I mitt tycke hennes största verk.

Men Mio min mio är långt ifrån "bara" en saga för barn. Läs den och ni flyttas till sagoberättarnas och lägereldarnas tid. Njut av det sjungande språket, sagans magiska tretal och det godas kamp mot ondskan. När prins Mio möter riddar Kato i den sista striden, sänker han sitt svärd i fiendens hjärta.

I samma ögonblick var riddar Kato försvunnen. Han var borta. Men på golvet låg en hög av sten. Bara en hög av sten låg där. Och en klo av järn.

På fönsterbrädet i riddar Katos rum satt en liten grå fågel och hackade på rutan. Den ville visst komma ut. / - - - /

Jag stod kvar vid fönstret och såg fågeln flyga. Och jag såg att natten var slut och att morgonen hade kommit.

Sunnanäng

Min andra favorit: Sunnanäng. De små fattiga "sorkungarna", barnen Mattias och Anna som sliter ont hos Myrabonden och får leva på potatis.

I den bistra vinternatten hittar de sitt Sunnanäng, dit alla barn är välkomna. Där täljer man barkbåtar, där leker man i bäcken medan körsbärsträden blommar. Och mitt på ängen står Mor -- allas mor.

Man kunde se att det var Mor, hon hade en mors ögon och en mors händer, och hennes ögon och händer räckte till för alla barnen som trängdes omkring henne.

Detta är litteratur av högsta klass -- jag upphör aldrig att imponeras.

Mina ögon tåras när jag läser denna berättelse för mina barn. Och när slutorden kommer, då ryser jag in i själen.

Och Mattias tog hennes hand och ledde henne in genom porten. In till den eviga vårens Sunnanäng, där de späda björklöven doftade, där tusen små fågelliv sjöng och jublade i träden, där barn seglade med sina barkbåtar i vårens bäckar och diken, och där Mor stod på ängen och ropade "Kom alla mina barn!".

Bakom dem låg den kalla, frostiga skogen och väntade vinternatten. Anna såg sig tillbaka genom porten ut mot mörkret och kölden och ryste.
"Varför är den porten inte stängd", sa hon.
"Ack, lilla Anna", sa Mattias, "om porten stängs kan den aldrig öppnas mer, minns du inte det?"
"Jo, nog minns jag det", sa Anna. "Aldrig, aldrig mer."

Då såg de på varann, Mattias och Anna. De såg länge på varann, och så log de lite. Och sedan stängde de porten helt tyst och stilla.

--------------------------------------

Hur minns ni Astrid Lindgren?




Kommentarer

  1. Jag verkligen ÄLSKAR Astrid Lindgren! Är uppvuxen med henne. Lärde mig läsa väldigt tidigt, mamma var lärare o skolan var granne så jag hängde på lektionerna ;)
    Jag frossade i allt vad böcker heter o Astrids böcker var mina favoriter.

    Pippi var ju outstanding, vem ville inte vara Pippi. Bullerbyn var en dröm för ett ensambarn. Lotta på Bråkmakargatan var nog jag i mångt o mycket *fniss*. Karlsson på taket tillhörde också min härliga fantasi som ensambarn.

    Fortsatte läsa Astrids böcker för sonen o hans favorit var Emil förståss ;).
    Mio min Mio tillhörde hans absoluta favoriter o han tittade på filmen säkert 50 gånger! Bröderna Lejonhjärta blev mycket speciell för oss o hjälpte nog sonen att komma över sin ångest över "det-värsta-någonsin"....

    Kramar

    Skrivet av Dubbelörnen — 05 Sep 2007, 21:36

  2. Hur visste du att Astrid Lindgren är min idol.....det var en kvinna med ett stort intellekt och ett stort, varmt hjärta!
    Hon vurmade för djur och barn och var en mycket, mycket klok och obstinat kvinna som verkligen ifrågasatte och tänjde på gränserna.
    Hennes sätt att se på allt levande var vackert....att vi alla är lika mycket värda.
    Har du läst hennes texter i : Min ko vill ju också ha roligt...om inte, så gör det!
    Nåå, vad tyckte sonen om Clarkanin och Woody? De bjuder förresten upp till en romantisk dans idag.....:=)
    Du får säga till när det är klart med din bok för det är jäkligt knöligt att skriva med tummarna inböjda under de andra fingrarna....vi ska inte tala om hur det är när man ska försöka ta på sig strumporna....jag sa ju att jag skulle hålla tummar och tår tills det var klart....och man ska ju hålla det man lovar!!!! Kraaammm

    Skrivet av Clara — 06 Sep 2007, 11:38

  3. Dubbelörnen: Vad roligt att du delar min passion för Astrid! Precis som du säger - i alla hennes verk kan alla barn hitta något: tröst, humor, fantastiflykt. Bröderna Lejonhjärta är speciell ... Förstår verkligen vad den betydde för er ... Kram!

    Clara: Underbart att du också känner så för Astrid! Nej, jag har inte läst "Min ko ..." Det måste jag göra!

    Apropå Woody och Clarakanin: Tioåringen älskar dem! Jag bad honom om ett utlåtande och han sammanfattade: "OTROLIGT roligt!"
    Ta åt dig och njuuut! Att de bjöd upp till dans häromdagen var ljuvligt!

    Dina stackars tummar ska snart få vila ... Jag tackar och bockar! Woody och Clarakanin kanske kan hålla lite så du får vila? Ska börja göra slutliga utskrifter snart och sedan skriva kuvert till "de stora"!

    Kram!

    Skrivet av Lady Stalker — 08 Sep 2007, 18:41

  4. Nu du bruden, nu har loppislyckan vänt på Karl-Johansgården!!! Nu har jag på två dagar fått revansch på alla dina loppisfynd!! Kika in hos mig ;)

    Kramar

    Skrivet av Dubbelörnen — 08 Sep 2007, 23:20

  5. Nä vet du vad???!!! Du är ju helt enorm!!! Nu drar jag något gammalt över mig o så struntar jag i dina fynd o gläds enbart åt mina *gapskratt*.

    Så okey då, ännu en anledning att hälsa på dig igen... o sukta... *fniss*

    Kramar

    Skrivet av Dubbelörnen — 09 Sep 2007, 21:21

  6. Nej, Astrid skulle så klart inte ha haft Nobelpriset. Hon var rik som ett troll ändå. Och knappast okänd. Nobelpriset ska ju sätta fokus på god litteratur som behöver uppmärksammas...Men visst var hon bra, ävn om just Sunnanäng är lite rip-off från H.C Andersen.

    Men har du läst hennes"Skinn skerping", hennes mycket otäcka spökhistoria. Jag ryser bara jag tänker på den...

    Skrivet av Björn — 10 Sep 2007, 20:42

  7. Dubbelörnen: Haha! Jag har nog anledning att sukta över dina fynd också!

    Björn: Enligt Horace Engdahl har Nobelpriset i litteratur delvis detta syfte. Men inte enbart. Liten eller stor läsekrets ska inte spela någon roll ... Hur som helst: Skinn Skerping har jag inte läst! Tack för tipset!

    Skrivet av Lady Stalker — 10 Sep 2007, 22:14

  8. Hm... måste erkänna att Ronja har haft stor betydelse för mig och även för sonen.
    När jag var liten var det mest Emil och Pippi som gällde. Bröderna Lejonhjärta vågade jag aldrig se eller läsa...

    Skrivet av Ronja — 11 Sep 2007, 19:56

Lägg till en kommentar




 authimage




Powered by pLog